Leva farligt eller säkert.

Det finns många faror och risker med dykning som man inte ska förbise. Allt är farligt om man inte är medveten om riskerna. Med kunskap och sunt förnuft gör du dykningen till en underbar upplevelse.  Läs även om symptom & behandling på sidan dykmedicin.

Djur livet

Inom djurriket finns det flera saker att akta sig för men i de flesta fallen är det för djurens egna skull som vi ska akta oss och visa hänsyn. Det finns dock flera djurarter som kan vara direkt livsfarliga för oss. 

Djurbett
Att bli biten av ett haj är det många som är rädda för men det är långt ifrån så farliga som man i allmänheten tror.  Andra djur som kan bitas rejält är muränor och barracudor men låter man de vara så är det ingen större risk. Barracudorna kan ge sig på blänkande föremål i tron att det är små fisk så hoppa över örhängen och blänkande halssmycken vid dykning i tropiska vatten.

Giftstick
I svenska vatten finns fjärsingen som svensk media förstorade upp innan sommar 2002. Fjärsingens stick kan i svåra fall leda till döden, men enligt expertisen finns det inga kända dödsfall i Sverige. 

Fjärsing - (släktet Trachinus)

I tropiska vatten finns det ett antal giftiga fiskar som drakfisk(Pterois volitans), Stingrockor (Dasyatidae),  stenfisken (Synanceia verrucosa), stjärnkikare (Uranoscopidae).

Även brännmaneter avger ett gift. De långa trådarna är försedda med små blåsor som går sönder vid kontakt och skickar ut som hullingar som sen pumpar in giftet i offret. De svenska brännmaneterna ger i regel bara en irritation/sveda i huden men det finns maneter i tropiska vatten, vars gift kan förlama en människa, ex. Örlogsmaneten (Portuguese-man-of-war). 

Nedkylning
Om vattnet är kallare än hudens temperatur vilket motsvara ca 30 grader drar de yttre blodkärlen ihop sig och kraven på hjärtats pumpförmåga ökar. Sänks kroppstemperaturen till 33-35 grader börjar man självhuttra och känsligheten i nervtopparna reduceras och man får svårt att samordna sina rörelser och tillsammans med immersionseffekten kan detta ställa till med bekymmer.

Djupberusning (kväveberusning)
När man dyker andas man in komprimerad luft. Vid 10 meter är luftmängden den dubbla, 20 meter tre gånger, 30 meter fyra gånger o.s.v. Kroppen tar  bara upp det syre som den behöver men kvävet stannar kvar i kroppen. 

<<Tillbaka till första sidan

Tryckfallssjuka (dykarsjuka)
Eftersom kroppen tar in mer kväve (se Djupberusning) så måste man ge kroppen att göra sig av med detta innan gör uppstigningen. Detta gör man genom säkerhetsstopp på exempelvis 5 meter. Där ger man kroppen en chans att andas ut det överflödiga kvävet. Om man inte gör detta får man samma effekt som när man öppnar en läskedrycksflaska. Trycket i flaskan minskas och bubblorna i läsken frigörs. Om man har för stor kvävemängd i blodet frigörs kvävebubblorna i blodet och om det inte behandlas i tryckkammare kan de orsaka hjärnpropp när de når hjärnan. 

Koldioxidförgiftning
xxx

Syrgasbrist
Detta är inte det samma som luftbrist som händer när luften tar slut i flaskan. Syrgasbrist händer när kroppen inte får rätt mängd syre.

Syreförgiftning
xxx